When I run after what I think I want,
my days are a furnace of distress and anxiety,
if I sit in my own place of patience,
what I need flows to me,
and without any pain, from this, I understand
that what I want also wants me,
and is looking for me and attracting me,
there’s a great secret in this
for all who can grasp
it.

Rumi

 
 
IMG_4372.jpg

 

 

Hej mina kära vänner

Nu ses vi snart igen ,snart en månad sedan sist, det har gått så fort. 

Jag har spenderat en vecka i Italien. Jag skriver dessa ord på planet hem. Vi har solat, tränat, badat, ätit gott och njutit. Vi har också trängts, haft olika viljor, bråkat om nivån på air conditioner-kylan, bankat på den enda toadörren eftersom någon parkerat sig därinne för länge, vi har svarat vår mamma (mig!) med en kortare ton än nödvändigt då hon (jag!) är alldeles för trög för att orka ha en konversation med. Vi har himlat med ögonen när vår mormor oroat sig för det ena och det fjärde. 

Och. Jag vet vad vi kommer att minnas. Det viktiga. Att vi var där med mormor, morfar, kusinerna och min syster och svåger, de allra närmaste människorna i världen. Att vi har skålat och sjungit för mormor och morfars 57-åriga förlovningsdag. Att havet var så varmt och salt. Att vår favoritservitör såg ut som Efraim Långstrump, med stora guldringar i båda öronen, mustascher och allt. Att vi alla var där tillsammans, med dem vi älskar mest. 

Vad vill jag säga med detta? Jag vet inte helt säkert. Men det smyger sig in en känsla just nu av att allt det där knastriga och irriterade inte spelade någon roll ens när det pågick. Det bara yr lite damm ibland. Över hela denna resa, detta ögonblick i våra liv vilar en tacksamhet och en närhet som är oändlig. Jag kan se den och känna den. Jag har även hittat den genom ett illmarigt leende och ett ögonkast från mitt hjärta till dens hjärta som just för tillfället tyckt att jag är sååå jobbig. Och där, direkt, finns kontakten. Där, direkt, känner jag hur det stickiga och skaviga rinner undan. Kvar är kärlek; en Kär Lek. 

Om vi zonar ut då?

Om vi tittar in i våra liv och reflekterar över det som är kantigt och stör i vardagen, våra återkommande irritationer och energitjuvar, vilka är de? 

Kan du se var uppmärksamheten drar iväg, där du egentligen inte alls vill att den ska dra iväg? Kan du se vad som känns som Borden och Måsten eller Vill inte alls-ar? De saker eller relationer som ligger i vägen för det djupare livet, det uppfyllande livet? 

Detta kan få vara en reflektion inför vårt samtal på måndag. 

Varmaste kramar

Glad midsommar! 💛🌺🌼⭐️☀️🌸

 
 

Inspelning från vårt möte den 26 juni.

 

Energi…

Hur mycket har vi av den? Hur får vi den? Var tar den vägen? Var vill vi lägga den? Hur tar vi hand om oss själva?

Vårt samtal den 26 juni handlade om att lägga märke till vart den strömmar till oss och från oss och hur vi kan stanna upp och besluta vart vi vill att den ska ta vägen.

 
 
f0c9ca.png