Mina vänner

Jag har spenderat en helg i tacksamhet. Egentligen en hel vecka. Jag fyllde år i onsdags och på något vis blev det en magisk dag och sedan helg med familj, då jag kände mig så lycklig, firad, älskad och hel.

Jag funderar över detta nu ikväll. Var det något särskilt med just denna födelsedag eller var den egentligen ganska lik många andra födelsedagar? Jag brukar tycka om att fylla år. Visst. Men just denna dag blev speciell. Men var den egentligen så annorlunda? Eller kan det ha varit något i ögat på betraktaren av dagen, på mig?

Jag hade tänkt att vi skulle undersöka tackamhet.

Vad det är. Vad det inte är. Vad som är förutsättningen för att tacksamhet kan upplevas. Vad vi behöver i livet för att få leva ett liv i tacksamhet. Behövs det något särskilt, som t ex att bli firad på sin födelsedag eller få en hjälp man behöver eller att någon visar extra omtanke? Eller kan tacksamheten visa sig på andra, oväntade ställen?

Om mer tacksamhet ska kunna bygga bo i hjärtat kan det var hjälpsamt att få syn på vad det faktiskt är. Vad det består av.

Jag tänker så eftersom det för mig, i skrivande stund, ser ut som att om jag har mycket att vara tacksam över - och ofta - så kan det vara ett slags mått på att mitt liv är gott, att jag har allt jag behöver.